Vad är syntolkning?

Syntolkning är en av de två större saker som krävs i tillgänglighetslagen. Den andra är undertextning, som du kan läsa mer om här (länk). Syntolkning innebär att en inspelad röst berättar vad som händer i filmen när det inte framgår i det vanliga ljudet. Syntolken pratar när inget annat tal hörs i filmen, så det är därför viktigt att din film har lite tysta delar så att syntolken hinner beskriva vad som sker. Den alldeles enklaste typen av syntolkning läser upp grafik och berättar kort vad vi ser i en scen. En mer avancerad syntolkning kan förmedla känslor genom att beskriva ansiktsuttryck på karaktärerna, deras rörelser och vad de gör.

När ska man syntolka?

Lagen kräver att man ska kunna uppfatta innehållet i din film utan att se. Syntolka därför när det inte går att avgöra från ljudet vad som händer i filmen. Syntolken gör det möjligt att hänga med, för den som tar del av filmen med annat än ögonen. Det finns tillfällen där du inte behöver syntolka. Om allt viktigt framgår i det befintliga ljudet behöver du inte syntolka. En smart skriven speaker eller att du låter karaktärer berätta vad som händer är ett sätt att inte behöva syntolka. Denna metod kallas för verbalisering.

Kan man syntolka själv?

Du går faktiskt att syntolka själv. Låt en person som aldrig fått ta del av din film lyssna på den. Fråga hur hen upplever filmen. Där det verkar oklart skriver du en kort förklaring som du sedan spelar in och placerar i filmen. Ha helt tyst under din inspelade syntolksbeskrivning. Men tänk på att det finns utbildningar för syntolkar i Sverige och att för ett bli en riktigt bra syntolk krävs en sådan. Det krävs dock ingen licens för att verka som syntolk i Sverige, ta därför gärna referensuppdrag på de syntolkar du anlitar.

Tips för dig som ska använda syntolkar:

Om möjligt, ha med en syntolk redan vid förproduktionen. Då kan du förhoppningsvis undvika att lägga till syntolkning i efterhand genom att skriva manuset på ett sätt så att karaktärerna i filmen själva berättar vad som händer.

Klipp din film ”luftigt”, med lite längre tagningar. På så sätt får du plats med syntolkens ljudspår.

Ge syntolken tillgång till originalmanuset. På så sätt kan syntolken enkelt se vad som behöver syntolkas.

Gå gärna igenom filmens syfte med syntolken, så att syntolken vet vad hen ska prioritera i berättelsen.

Ha det helst tyst eller nästan tyst under syntolken eller speakerrösten.
Tänk på att syntolken inte ska vara värderande, utan endast beskrivande. Istället för ”det är vackert väder” säg ”Det är soligt”.

Vanliga frågor om syntolkning

Hur vet man om man måste syntolka?

Vi på Tillgänglig video erbjuder granskning med hjälp av våra utbildade syntolkar och undertextare som en del i vårt erbjudande. Du kan annars vända dig till intresseorganisationerna eller direkt till myndigheten med tillsynsansvar, DIGG. Annars är det eget sunt förnuft som gäller: titta på filmen med stängda ögon eller utan ljud. Se om du hänger med. Förmedlas all information som skrivits i manuset trots att ljudet är av eller du inte ser bilden? Då uppfylls kraven. Det blir bättre om du ber en kollega som aldrig tagit del av filmen om hjälp. Allra bäst blir det om du kan testa filmen på riktiga användare som har en syn- eller hörselnedsättning. Hänger de med? Får de med informationen som skrivits i brief och/eller manus? Ibland kan det vara för mycket information i ljudet, då kan man behöva renodla.

Måste man syntolka livesänd video?

Filmen måste syntolkas absolut senast inom 14 dagar, men helst mycket tidigare. Om du dock arbetar smart med verbalisering kan du slippa lägga på syntolkning i efterhand. Se till att de som pratar i filmen presenterar sig, att innehållet i eventuella powerpoints beskrivs och att det är tydligt när en ny person börjar prata. Finns det inte möjlighet till det hade vi kompletterat med en syntolk som presenterar talarna och om möjligt beskriver det som sker i eventuella presentationsbilder. Det bästa är dock alltid om talare presenterar sig själva. Anledningen till detta är att synskadade ofta använder röster för att särskilja personer. Om talarna då presenterar sig själva blir det lättare att hänga med i filmen. Det kan också vara svårt att anpassa en direktsändning med pauser och ”luft” i efterhand för att få plats med pålagd syntolkning, så använd knepet ovan så sparar du tid i redigeringen. Annars, hör av dig till oss så hjälper vi till.

Behöver man syntolka även om budskapet tydligt framgår av det som sägs i filmen?

Lagen gör ingen skillnad på om medverkande, berättarrösten eller en separat syntolk beskriver vad som sker i filmen. Det viktiga är att samma information förmedlas. Sen är det en avvägning kring hur budskapet förmedlas. Vi arbetar väldigt ofta med känslor för att förmedla budskap och ibland kan man behöva lägga in beskrivningar för att samma känsla ska förmedlas. Kläder, miljö och om någon ser arg, ledsen eller glad ut kan ibland behöva beskrivas av en separat syntolk. Detta gäller speciellt dramafilmer

Måste man ha textversion om man har undertexter och syntolkning?

Lagen kräver ingen textversion, men det är rekommenderat i WCAG. Att inte göra en textversion när man har syntolkning och undertextning är dock dumt. Du kan nämligen sammanfoga din undertext och syntolkning enkelt till en egen textversion. Se guiden ovan.!

Vad gäller för animerade GIF:ar?

Video som saknar möjlighet till ljud är enligt DIGG undantaget. Då gäller dock reglerna för bild: bilder ska ha en textbeskrivning, gärna som ALT-text.