Vad innebär egentligen tillgänglighet, bortom själva anpassningarna? Varför är det viktigt att göra video för alla? Vi har pratat med ett antal personer som får ge sin bild av saken.
Alf Lindberg, HRF
Alf Lindberg är ombudsman i tillgänglighetsfrågor på Hörselskadades Riksförbund (HRF).
1. Hur lätt är det för människor med hörselnedsättning att ta del av video idag?
Video har de senaste åren blivit ett ofta använt sätt att kommunicera. Tyvärr tänker producenterna sällan på det som krävs för att stora grupper tittare ska kunna hänga med. För hörselskadade är textning det absolut viktigaste, gäller även direktsändningar. Bakgrundsljud när någon talar är ett otyg, liksom när folk talar i munnen på varandra. Vi vill gärna ha en bild på den som pratar, så man kan få stöd av läppavläsning.
2. Hur bra är offentliga organisationer på att anpassa sina filmer för personer med hörselnedsättning?
Från början var det mycket dåligt. Att det skulle vara en ”snygg” produktion tycktes vara det enda målet och textning existerade inte. Långsamt har medvetenheten ökat, men fortfarande saknas ofta textning och vi ser stora brister i såväl i bild som ljud. Tyvärr är det ett tecken på att videobolagen som köps in för att producera sällan har kunnandet när det gäller tillgänglighet.
3. Vad hoppas ni på för förändring och varför?
HRF hoppas att kunskaperna om vad som krävs för att nå ut ska öka steg för steg. Tillsammans med de tydliga lagkrav som nu kommer ger det gott hopp. Alla som gör en video vill väl att så många som möjligt ska kunna ta del av den.
Henrik Götesson, SRF
Henrik Götesson är handläggare för IT- och konsumentfrågor på Synskadades Riksförbund.
1. Hur lätt är det för människor med synskada att ta del av video idag?
Det kan ofta vara en utmaning att hitta videospelaren, att förstå hur videon ska startas och hur man spolar i videon. Det kanske största problemet är att många videor helt saknar speakerröst. Det finns personer som har fått byta karriär eller anpassa sina studier på grund av bristande tillgänglighet. I en enkät svarade en medlem att hen behövt hoppa av en universitetsutbildning för att det inte gick attt delta i webbseminarier.
2. Hur bra är offentliga organisationer på att anpassa sina filmer för personer med synnedsättning?
Det förekommer sällan någon anpassning. Om det av videons ljud och omgivande text framgår vad videon har för budskap och information kanske inte någon extra syntolkning behövs, men för det mesta är syntolkning helt nödvändigt för att förstå innehållet.
3. Vad hoppas ni på för förändring och varför?
Alla har rätt att kunna ta del av information och interagera med samhället på lika villkor. Därför måste tillgänglighet alltid finnas med i framtagandet av olika digitala tjänster, inte minst videor. Det är en mänsklig rättighet. Ansvaret ska inte ligga på en enskild person inom en organisation, utan på ledningsnivå.