Tillgänglig video
En handbok om hur du gör video som alla kan ta del av.

Vi tror att ett tillgängligt samhälle är ett mer hållbart samhälle. Mängden video på Internet har ökat kraftig dom senaste tio åren och det finns inga tecken på att videokonsumtionen kommer att minska. Därför har vi tagit fram en bok om tillgänglig video med ambitionen att göra det enkelt för dig att kunna anpassa dina filmer så att så många som möjligt ska kunna ta del av dem, oavsett funktion. Tillsammans skapar vi ett mer tillgängligt
samhälle, utan diskriminering.

Trevlig läsning önskar vi på Populate!

Vi tycker att alla borde göra tillgänglig video. Förutom att du ser till att många fler kan ta del av det du producerar så ger du dessutom din video en större chans att spridas. Bland annat YouTube gör innehållet i undertexterna sökbara för att leverera mer relevanta sökresultat.

Jobbar du på en myndighet, region, kommun eller tillhandahåller du på annat sätt en offentligt finansierad service? Då ska din webbplats och dess innehåll vara anpassat så att det följer den nya lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. DOS-lagen eller tillgänglighetslagen som den också kallas. I grund och botten är det ett EU-direktiv som ligger bakom denna lagstiftning i syfte att öka tillgängligheten till information inom EU. Lagen gäller för det innehåll som publiceras på er hemsida och intranät.

Kortfattat kan man säga att du enligt lagen måste undertexta och syntolka dina filmer som du publicerar offentligt och på intranät.

Lite statistik om varför lagen finns

I Sverige finns över 10 miljoner individer, alla med olika möjligheter att ta del av video. Det kan handla om variationer i funktion, språkkunskap och intresse. Genom att göra din video tillgänglig för fler sinnen och funktioner ger du fler människor chansen att ta del av den.

Enligt Hörselskadades Riksförbund och SCB hade cirka 18,5% av befolkningen en hörselskada som påverkades deras vardag 2017. Det motsvarar cirka 1,5 miljoner människor. För synskadade så uppskattar Synskadades Riksförbund siffran till cirka 120 000 personer 2020. Nationellt kunskapscenter för dövblindhet estimerar att cirka 2000 personer i Sverige kan klassas enligt nordiska definitionen av dövblindhet.

Vad innebär tillgänglig video?

Tillgänglig video är video som går att ta till sig oavsett förmågan på olika sinnen. Det kan handla om syn- och hörselnedsättningar men även andra funktionsnedsättningar. Filmer kan underlätta inlärning för personer med till exempel intellektuell funktionsnedsättning eller koncentrationssvårigheter, men det kräver att den är utformad på rätt sätt.

Vad säger lagen? Digital offentlig service ska vara möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust.

Lagen bygger på WCAG 2.1

Den svenska tillgänglighetslagen bygger på ett EU-direktiv, som i sin tur bygger på WCAG 2.1. WCAG 2.1 står för Web Content Accessibility Guidelines version 2.1 och är den internationella standarden för tillgänglighet på webben. Den är framtagen av World Wide Web Consortium (W3C).

Tre nivåer av WCAG 2.1

WCAG är indelad i tre nivåer: A, AA och AAA. För varje nivå finns ett antal riktlinjer som ska följas. Tillgänglighetslagen bygger på att din webbplats ska uppfylla åtminstone AA, men ju högre nivå desto mer tillgänglig. WCAG reglerar allt som finns på din webbplats, men i den här texten kommer vi bara att prata om vad som gäller för video. För mer information, se läsanvisningarna i slutet av texten.

WCAG nivå A kräver undertextning samt syntolkning eller en textversion. På nivå A kan du alltså ersätta syntolkningen med en textversion. På nivå AA krävs undertextning samt syntolkning. Teckenspråksversion återfinns först på nivå AAA.

För att nå den nivån som lagen kräver i Sverige, vilket är nivå AA, ska du med andra ord ha både undertextning och syntolkning av filmer.

Din video ska också vara tillgänglig i allmänhet. Med det menas att den ska finnas på en webbplats som är lätt att navigera och du ska kunna styra innehållet även om du har begränsad motorik. Den ska också vara lätt att uppfatta vilket innebär att innehållet ska kunna tillgodogöras av människor med begränsad kognitiv- och sinnesförmåga.

Mer än lagen kräver

Även om lagen bara kräver undertextning och syntolkning så finns det fördelar med att även göra teckenspråks- och textversioner. I grund och botten handlar det om alla människors möjlighet att uppfatta din film oberoende av funktion.

Du gör inte tillgänglig video för att följa en ny lag, du gör den för att alla ska kunna ta del av vad du har att säga. För den som inte kan höra är undertexterna det lättaste sättet att tillgodogöra sig filmens innehåll. För den som inte ser är syntolkningen det som låter dem ta del av filmen. Om man varken ser eller hör är textversionen det enda sättet.

Läs mer om WCAG hos Webbriktlinjer: https://webbriktlinjer.se/wcag/

Den vanligaste tillgänglighetsanpassningen är undertextning. Det är en tidsstyrd textremsa som återger vad som sägs i filmen, oftast placerad i bildens nederkant. Det är en effektiv och billig anpassning som de senaste åren blivit allt vanligare. Det verkar dock inte bero på en plötslig vurm för tillgänglighet utan på grund av att vi oftare ser filmer utan ljud.

Vad är undertextning?

Den vanligaste formen av tillgänglighetsanpassning är undertextning. Det är en mycket effektiv anpassning som de senaste åren blivit allt vanligare. Oftast inte av tillgänglighetsskäl utan på grund av att vi oftare ser filmer utan ljud. Det har också blivit lättare att göra sina egna undertexter. Detta har bidragit till en explosion av undertexter, som varierar i kvalité.

Oftast ligger problemet i att den som skriver undertexterna, och därför redan vet vad som sägs i filmen, skriver på ett sätt som gör att inte alla kan hänga med. Att skriva undertexter är inte bara att skriva av det som sägs. Det handlar istället om att tolka och koka ner människans ganska röriga tal till text. Text som alla ska hinna med att läsa och förstå. De flesta nybörjarundertextare känner inte heller till att det finns standarder för undertextning.

En bra undertextning är synkroniserad med vad som sägs i bild. Undertexter är indelade i block som visas mellan 2-7 sekunder i taget. Varje block får innehålla max två rader. Varje rad har helst mellan 3-32 tecken (mer om det på nästa sida). Innehållet är oftast inte en exakt transkription av det som sägs utan innehåller bara det som behövs för att tittaren ska förstå innebörden av vad som sägs.

När ska man undertexta? Så fort det finns tal, ljud eller text med som är viktiga för berättelsen ska du undertexta.

Undertextning – tipslista

• Gör rätt från början. Tänk på hur snabbt ni pratar under själva inspelningen. Fundera på om det inspelade materialet enkelt kommer låta sig undertextas. Ta gärna om tagningar och be dina intervjuobjekt att försöka korta ner. På så sätt får du en film som blir lättare att undertexta (och som en bonus mer kort och koncis!).
• Skriv inte av exakt det som sägs, försök istället skriva vad innebörden av vad som sägs. Låter det konstigt? Så här är det: Vi pratar ofta rörigare än vad vi tror. Därför kan en ren transkribering (en nedteckning av tal) vara svår att läsa. Prova själv! Berätta en historia för någon du känner, spela in det och skriv sedan av. Hur många halvfärdiga meningar, konstiga omstarter och långa meningskonstruktioner hittar du? När du undertextar ska du försöka renodla språket.
• Försök att starta och sluta dina undertextblock med samma ord som sägs i filmen. Även om du ändrar mitten av meningen blir det lättare för hjärnan att hänga med.
• Använd max två rader per textblock! Ibland behöver du dela upp meningar i flera textblock.
• Var noga med radbrytningar! Du ska ha helst max 32 tecken (inklusive mellanslag och specialtecken) per rad och absolut inte fler än 42. 32 tecken är standardlängden på text för Facebook och andra mobilvänliga tjänster. Håller du dig inom 32 tecken minskar du risken att texten radbryts konstigt ifall tittaren använder stor textstorlek på undertexten.
• Ett textblock får ligga som kortast 1-1,5 sekunder och inte längre än 7 sekunder. Med lite övning kommer du snabbt hitta var du kan bryta upp textblock.
• Dela upp överdrivet långa meningar. Vi svenskar älskar våra ”och”. Om du plockar bort ”och” och istället sätter punkt kan du enkelt dela upp vissa meningar.
• Om två talare pratar samtidigt i samma textblock kan du använda ett talstreck i början av varje uttalande. Försök att hålla dem på varsin rad.

När vi pratar använder vi ofta utfyllnadsfraser. De behövs sällan i text. Lyssna efter dessa och försök rensa bort dem. Författaren till denna bok är till exempel skyldig till att ofta säga “Man kan säga att” för att inleda meningar.

• Viktiga ljudeffekter i filmen ska skrivas ut inom paranteser. Ljud skriver du i enbart gemener om det endast är ett ord, annars skriver du första ordet med versal begynnelsebokstav. Exempelvis: (Dörrklockan ringer) eller (hundskall).
• Kanske har du sett på tv hur de arbetar med texter som placeras på olika ställen på skärmen och har olika färger? Detta klarar de flesta onlinespelare inte av än, så sikta istället på att göra en riktigt bra ”vanlig” undertextning.
• När du har dina färdiga undertexter ska du inte bränna in de i filmen. I tillgänglighetslagen är det valbara undertexter som rekommenderas. De flesta onlinespelare stödjer valbara undertexter i så kallat .srt-format. Om den som tittar på filmen har ställt textstorlek på sin skärm kommer de flesta undertexter att skalas upp. Det ökar tillgängligheten för den som inte ser så bra.
• En bonus med att du undertextar din film är att du lättare kan översätta den till andra språk. En stor andel av svenskarna har idag andra modersmål än svenska, att översätta din undertext är ett enkelt sätt att nå fler.

En exempelbild som visar en undertext

Om du är seende: prova att titta på en film med ögonen stängda. Hur väl hänger du med? I det här kapitlet ska vi prata om syntolkning, där en inspelad röst berättar vad som händer i filmen när det inte framgår i det vanliga ljudet. För den som inte ser är syntolkning en av de bästa sätten att kunna tillgodogöra sig din film. Syntolken kan förmedla vem som pratar, hur det ser ut och hjälpa till med att förmedla känslor.

Vad är syntolkning?

Syntolkning innebär att en inspelad röst berättar vad som händer i filmen när det inte framgår i det vanliga ljudet. Syntolken pratar när inget annat tal hörs i filmen. Därför är det viktigt att din film har tysta partier så att syntolken hinner beskriva vad som sker.

Den alldeles enklaste typen av syntolkning läser upp grafik och berättar kort vad vi ser i en scen. En mer avancerad synktolkning kan förmedla känslor genom att beskriva ansiktsuttryck på karaktärerna, deras rörelser och vad de gör. Allt beror egentligen på filmens syfte. Vill vi bara förmedla information eller finns det känslor som är viktiga för upplevelsen av filmen?

En riktigt bra planerad film kan ibland inte behöva någon syntolkning utan all viktig information framgår redan i filmens ordinarie ljudspår. Det kan exempelvis handla om att karaktärer tydligt presenterar sig när de kommer in i bild eller berättar vad de gör. Du kan också använda en speakerröst till detta.

Verbalisera mera!

Att karaktärer eller en speakerröst berättar vad som sker i filmen kallas verbalisering. I det fall där en syntolk ska användas är det viktigt att den är erfaren och vet vilka delar som behöver beskrivas i en scen. Även om det finns utbildningar för syntolkar i Sverige så finns det ingen standard för certifiering av syntolkar i Sverige, ta därför gärna referensuppdrag på de syntolkar du anlitar.

Kan man syntolka själv?

Det går faktiskt att syntolka själv. Låt en person som aldrig fått ta del av din film lyssna på den. Fråga hur hen upplever filmen. Där det verkar oklart skriver du en kort förklaring som du sedan spelar in och placerar i filmen. Ha helt tyst under din inspelade syntolksbeskrivning. Men tänk på att det finns utbildningar för syntolkar i Sverige och att för ett bli en riktigt bra syntolk krävs en sådan.

När ska man syntolka? Syntolka när det inte går att avgöra från ljudet vad som händer i filmen. Syntolken gör det möjligt att hänga med för den som tar del av filmen med annat än ögonen.

Syntolkning – tipslista

• Om möjligt, ha med en syntolk redan vid förproduktionen. Då kan du förhoppningsvis undvika att lägga till syntolkning i efterhand genom att skriva manuset på ett sätt så att karaktärerna i filmen själva berättar vad som händer.
• Klipp din film ”luftigt”, med lite längre tagningar. På så sätt får du plats med syntolkens ljudspår. Oroa dig inte för att din film ska upplevas tråkig eller långsam, det finns kreativa sätt att komma runt det. Dessutom är det viktigaste att din publik kan ta till sig filmen, allt annat är sekundärt.
• Ge syntolken tillgång till originalmanuset. På så sätt kan syntolken enkelt se vad som behöver syntolkas. Har du skrivit manuset på ett strukturerat sätt kommer det här arbetet att gå mycket smidigare.

• Gå gärna igenom filmens syfte med syntolken, så att syntolken vet vad hen ska prioritera i berättelsen. Handlar filmen om kläder läggs större tonvikt vid kläder än om filmen handlar om dagvattenlösningar.
• Ha det helst tyst eller nästan tyst under syntolken eller speakerrösten. Dra alltså ner volymen på musiken eller stäng av den helt. Du kan använda ljudeffekter ihop med syntolken, men då bör syntolken beskriva vad de innebär. Ibland kan du ta bort ljudeffekten och ersätta den helt med en syntolksbeskrivning. En ljudeffekt är trots allt en effektförstärkare för något visuellt och om det visuella uteblir kan det vara bättre att ersätta
• Tänk på att syntolken inte ska vara värderande, utan endast beskrivande. Istället för ”det är vackert väder” säg ”det är soligt”.

Med teckenspråkversion menas en version av filmen som tecknas av en teckentolk. Den vanligaste typen innehåller en teckentolk inklippt tillsammans med din film, kanske som en separat ruta eller tecknandes framför en tv-skärm. Att göra en teckenspråksversion är inget lagkrav enligt Tillgänglighetslagen.

Vad är teckenspråksversion?

Det är skillnad på en teckentolkad film (vilket görs live) och en teckenspråksversion. I teckenspråksversionen är tolken inspelad och inklippt i filmen.

I Språklagen jämställs teckenspråk med minoritetsspråken. Personer som är döva kan ha teckenspråk som sitt förstaspråk.

Teckenspråk är egentligen precis som de flesta talade språk, förutom att det saknar skriftspråk. Teckenspråket skiljer sig från land till land. I Sverige används svenskt teckenspråk. Språket skiljer sig från svenskan genom att det har en annan grammatik samt andra ord (eller tecken).

Det är också viktigt att inte förväxla teckenspråk med Svenska med teckenstöd (ibland kallat Tecken som stöd, TSS). Svenska med teckenstöd är precis som det låter, talad svenska med inslag av enstaka tecken för att förtydliga eller förenkla.

En egen teckespråksversion?

Att försöka att göra en teckenspråksversion själv, utan ha teckenspråk som förstaspråk eller vara certifierad teckentolk, är inget vi rekommenderar. Utbildningen för att bli en teckentolk är på vissa lärosäten 8 terminer lång och därför inget man bör ge sig på själv.

Vad säger lagen om teckenspråksversion? Lagen kräver inte att du teckentolkar. Men vi rekommenderar att du gör det ändå. Aktörer inom offentlig sektor har dessutom ett särskilt ansvar att värna om och använda teckenspråken. Detta gäller speciellt om din film behöver nås av alla.

Teckenspråksversion – tipslista

• Gör rätt från början. Se till att du har plats i din film där ingen viktig information ligger. Det ger dig möjlighet att placera din teckentolk där. En vanlig placering är nedre högre hörn.
• Använd en certifierad teckentolk. I Sverige är det Kammarkollegiet som ansvarar för certifieringen av tolkar.
• Det finns olika typer av teckenspråk och det är viktigt att din teckentolk kan det som används i ditt land. Alla tolkar tecknar inte likadant. Vissa tecknar tydligare än andra eller har vad som kan upplevas som en dialekt. I det avseendet fungerar teckenspråk precis som ett talat språk.
• Se till att du har tydlig kontrast mellan din video och den som tecknar. Det finns olika sätt att göra detta på. Vanligtvis ligger teckentolken i en separat ruta i filmen. Eller står framför en tv som visar filmen. Om du har möjlighet, filma helst framför en green screen, det tillåter dig att ta bort bakgrunden och lägga in en bakgrundsfärg som passar din film i övrigt. Teckentolkar är ofta klädda i en konstrasterande färg till sin hudfärg, för att händerna ska synas.
• Visa bara det som behövs för din film. Oftast behöver du bara visa överkroppen för att kommunikationen ska gå fram. Men ibland krävs det mer. Vid teckentolkningen av Melodifestivalen visades en större del av kroppen så att tolken också kunde dansa med. Det är inte viktigt för det språkliga i filmen, men bidrar till en bra upplevelse.

En textversion är precis som namnet antyder en version av din film i textform. Det kan vara en artikel som erbjuder samma information som filmen eller ett transkript med ljudbeskrivningar. En textversion är, efter undertextning, en av de lättare tillgänglighetsanpassningarna att göra själv.

Varför textversion?

Överväg att alltid erbjuda en textversion av din film. På så sätt kan människor som använder skärmläsare, eller inte som känner för att titta på en film just nu, ta del av informationen i den. Textversion är också ett av få sätt att ta den av din film för de som varken ser eller hör.

Vad säger lagen om textversioner?

Lagen säger att du ska nå WCAG AA. På steget innan, WCAG A ska du göra en undertextning samt antingen syntolkning ELLER textversion. På version AA måste du ha syntolkning, men behöver inte ha en textversion.

Du får ersätta syntolkning med en textversion om det anses särskilt betungande. Alltså om det krävs orimligt stora resurser för att göra en syntolkning av din film. Då måste du dock kunna motivera det.

Placering av textversioner

Textversionen ska vara enkel att nå för besökaren. Godkända placeringar är använda en videospelare med stöd för textversion, att skriva ut textversionen direkt på sidan eller tillhandahålla en länk till en HTML-sida eller en PDF för nedladdning.

Hur skriver man en textversion?

Förenklat kan man säga att du kan skriva en textversion på två sätt. Du kan skriva en artikel som sammanfattar innehållet eller göra en ren transkription.

Artikelmetoden

En artikel är precis vad det låter. Tänk en tidningsartikel, hur skulle den beskriva innehållet i din film? Försök att skriva kort och koncist. Om du har ett manus för filmen kan du använda det för att slippa skriva av allt som sägs.

Transkriptmetoden

Sätt dig med din film och skriv av allt som sägs. En rad per yttrande. Använd talstreck. Skriv ut namnet eller titeln på den som pratar varje gång det är en ny talare. Är det en speakerröst kan du skriva speaker eller berättarröst. Även här kan du använda manuset för att spara tid.

På vissa ställen kommer du säkert märka att det inte räcker med enbart vad som sägs i filmen för att beskriva vad som faktiskt händer. Här kan du lägga till beskrivningar av ljud, grafik, miljöer eller annat som är viktigt i just din film. Markera dina beskrivningar på något sätt, så de skiljer sig från det talade materialet. Exempelvis genom att använda hakparanteser.

Snabbt recept på textversion

Öppna undertexten och syntolkningsmanuset i varsin texteditor. Titta på tidskoderna. Kopiera och klistra in det som syntolken säger vid rätt tidkod i undertexten. Har du flera som pratar i filmen, sätt ut deras namn då de börjar prata. Du behöver inte sätta ut det varje gång de pratar, bara då du byter talare. När du skrev undertexten fick du göra en del radbrytningar för att få plats med text, försök att rensa bort dessa så att varje yttrande får en egen rad. Om du inte hade en videospelare som stödjer tidskoder i textversioner rensar du bort dessa. Spara som en ny fil. Denna fil är nu din textversion. Observera att detta fix förutsätter att du har en undertextning som beskriver viktiga ljud i filmen, annars får du lägga till det.

Har du skrivit ett strukturerat manus kan du med lättare bearbetning av innehållet också använda det som textversion. Kom ihåg att inspelningen inte alltid följer manus, så stäm av ditt manus mot din färdiga film. Vissa videospelare låter dig placera textversionen direkt i anslutning till videon.

På de kommande sidorna har vi samlat lite bra att veta om tillgänglighet. Frågor och tips som man kanske vanligtvis inte tänker så mycket på. I slutet av kapitlet finns goda råd om hur du gör en film som är tillgänglig från början.

Versionshantering vid publicering

En väsentlig del i tillgänglighetsanpassningar av video är att det också ska vara lätt för användare att hitta tillgänglighetsversionerna. Oftast placerar man sina tillgängliga versioner på samma sida som originalvideon. Det är i regel bra, men med ett stort antal versioner kan sidan i sig själv bli otillgänglig.

Med en anpassad videospelare kan du låta användaren själv aktivera och avaktivera tillgängligshetfunktioner. Samtidigt behöver du bara en enda enda spelare på sidan.

Många versioner blir det

När du gör olika tillgänglighetsanpassningar av din film kan du få upp mot sex olika filmversioner:

• En originalfilm.
• En undertextad version.
• En syntolkad version.
• En teckenspråksversion.
• En textversion.
• En översatt version.

Om du vill tillgängliggöra samtliga filmversioner men saknar en anpassad videospelare, exempelvis om du publicerar på YouTube och länkar in till din webbplats, kan det lätt bli rörigt med så många versioner publicerade på samma sida. Se ett exempel på den övre bilden på nästa sida.

Håll ordning

Det lättaste sättet att lösa problemet är att upphandla en videospelare som uppfyller kraven i tillgänglighetslagen. Då kan användaren själv byta mellan dessa versioner direkt i spelaren, precis som det idag går att byta mellan olika undertextspråk. Du som offentlig aktör har lagkrav på dig att ställa krav på detta redan vid upphandlingen. Länk till vilka krav som ska uppfylllas finns i slutet av boken. Exempel på en organisation som har löst detta på ett bra sätt är Malmö stad, som har en anpassad videospelare. Se en skärmdump på den på nedre bilden på nästa sida.

Det finns en rad olika leverantörer som erbjuder videospelare på marknaden, både mindre svenska och stora internationella aktörer. Prisupplägget är i regel licensbaserat. Marknaden för tillgängliga videospelare är fortfarande ny, i skrivande stund kan det vara lite svårt att få allt man önskar. Marknaden förändras dock snabbt. Istället för att försöka skriva en lista här i boken, som blir inaktuell inom någon månad, så ber vi läsaren att hålla utkik framöver och inte tappa hoppet.

Om du inte har en tillgänglig videospelare är rekommendationen (tyvärr) ändå att samla dina versioner av filmen på samma sida. Annars delas din webbplats lätt upp i en “tillgänglig” och en “vanlig” del, vilket motarbetar syftet med Tillgänglighetslagen.

Utan en tillgänglig spelare blir den egna hemsidan lätt som exemplet ovan. Här har varje version av filmen en egen spelare.

Bild på Malmö stads spelare, där tittaren själv kan slå av och på tillgänglighetsfunktioner.

Glöm inte också att den som gör din webbplats bör ha koll på hur tillgänglighet för video hanteras. Den inbyggda video-komponenten i dagens moderna webbplatser är oftast inte tillräckligt för att klara tillgänglighetskraven, även om det finns olika skolor inom detta.

Undantag från lagen?

Du får i vissa fall åberopa undantag från lagen, till exempel om det anses oskäligt betungande att göra tillgänglighetsadaptioner. Om du gör detta ska du motivera varför i din webbplats tillgänglighetsredogörelse. Dock har en användare rätt att begära tillgängliggörande av innehållet ändå. Du är då skyldig att tillgodose en sådan begäran utan onödigt dröjsmål. Undantaget är alltså inget ”frikort” helt och hållet.

Du kan ibland också vänta med att göra tillgänglighetsadaptioner. Ett exempel är vid livesändningar, där du kan välja att publicera en tillgänglig version vid ett senare tillfälle. Så fort en video övergår från att vara livestreamad till att finnas on-demand ska du utan onödigt dröjsmål göra tillgänglighetsadaptioner. Du får max vänta 14 dagar med att göra detta. Dessutom måste du kunna motivera varför du valt att vänta med att göra tillgänglighetsanpassningen.

Kom ihåg: Alla undantag du väljer att göra bidrar till att din webbplats blir mer otillgänglig.

Tillgänglighetstips

Om du har med dig tillgänglighetsaspekten från början när du gör film så slipper du att försöka ”klistra på” tillgänglighet i efterhand. Här kommer några saker som är bra att tänka på.

Val av format

Undvik format där flera personer pratar i mun på varandra, där du behöver ha viktiga budskap som grafik i filmen eller ha ett onödigt högt tempo. Alla kan inte höra när fler människor pratar samtidigt. Alla kan inte heller läsa en skylt som syns i filmen och är tempot för högt blir det svårt att hänga med. Om du undviker dessa tre fallgropar gör du det lättare att syntolka och undertexta. I vissa fall kan du även klara dig utan en syntolkning.

Följ en manusstruktur

Försök använda en etablerad manusstruktur. Det blir då lättare att använda och bearbeta till syntolkningsformat, textversion, teckenspråksversion och eventuell översättning till andra språk. Kortfattat så ska det i ditt manus enkelt gå att skilja mellan vad folk säger, vad de gör och vem som pratar. Då kan en syntolk lätt se vad som sägs och inte sägs. En översättare vet vad som är repliker. En textversion görs lätt genom att klippa och klistra ut det som sägs och görs. Bilden visar ett exempel på ett klassiskt filmmanus, men dina manus behöver självklart inte vara lika avancerade som detta. Det viktiga är att det går att skilja på olika personer samt vad de gör och säger.

Verbalisera mera!

Att verbalisera innebär att uttrycka något i ord. Inom tillgänglighetsområdet betyder det att man berättar vad som sker i filmen. Det som inte sägs i en film kommer som regel inte uppfattas av den som inte ser. Fundera därför på om du ska skriva replikerna så att dina karaktärer berättar vad som sker i filmen. På så sätt kan du slippa att lägga till en syntolk i efterhand. Det här är ett knep som främst funkar bra för informationsfilmer. I dramatiserade filmer kan det lätt uppfattas lite platt om karaktärerna konstant berättar vad de gör. Utan syntolk försvinner också den förnimmelse av miljöerna i filmen som annars hade kommit med.

Visa vem som pratar!

Visa gärna ansiktet på den som pratar. Det underlättar för den som använder läppavläsning att hänga med i innehållet. Det gör det också enkelt att hänga med i vem som säger vad. Prova själv! Lyssna på inspelat tal, men titta på ett tyst klipp med någon annan som pratar. Var det lätt att hänga med eller hade du svårt att fokusera?

Rätt grafik på rätt plats

Inom film pratar vi ofta om title safe, viket är det område där inget viktigt får placeras i bilden. Det är filmens marginaler (eller filmens vägren). Där ska det finnas plats för undertexter, logotyper eller kanalikoner. Undvik därför att till exempel ha namnskyltar eller annat viktigt i dessa områden. Se nedan för exempel för en film i 16:9. För fyrkantiga filmer 1:1 gäller de yttre tio procenten.

Se till att få bra ljudupptagningar

Den som inte tar till sig din film med hjälp av ögonen förlitar sig helt på filmens ljud. Om du slarvat vid ljudinspelningen och kommer hem med en svag brusig inspelning full med störiga ljud finns risken att det blir svårt att uppfatta filmen. Se till att du spelar in i en miljö där du kan kontrollera bakgrundsljudet. Det betyder inte att det behöver vara helst tyst, men att ljudnivån ska vara av sådan kvalitet att plötsliga ljud inte överröstar det som sägs.

Använd tydlig grafik

Ibland är det lockande att fylla sin film med spexig grafik. Speciellt om ämnet kan upplevas lite torrt. Grafiken ska vara tydlig och ha hög kontrast, det kan vara skillnaden som behövs för den som har en synnedsättning men fortfarande har synrester. Tänk en extra gång innan du försöker rädda en tråkig film med skoj grafik. Tänk på att även den som inte kan se grafiken ska kunna ta del av innehållet. Säg att du vill visa en platta med resultatet från en enkätundersökning. För att alla ska kunna ta del av den är det bra om du låter antingen en berättarröst eller syntolken sammanfatta vad plattan visar.

Filma mer än du behöver

Extra material tillåter dig att göra filmen längre och luftigare. Det kan underlätta för att få plats med syntolkning, eller översättning av språk som vid översättning blir längre än svenska. För somaliska kan det ibland krävs 4-5 ord för att säga något som på svenska sägs med ett ord.

Begreppsförklaringar

Aktör

I den här boken har vi lite slarvligt använt uttrycket teckentolk för den som gör en teckenspråksversion av talat språk. Det korrekta namnet är egentligen ”Aktör”. Aktör är den som tecknar i en teckenspråkssitutation och behöver inte vara tolk. Vanligt vid inspelning av teckenspråkversioner är en tolk, som översätter från talat språk till teckenspråk och en aktör som gör själva tecknandet.

Bakgrundsljud

Ljud som inte behövs för att filmens primära mening ska komma fram, utan snarare finns för att tillföra en dramaturgisk effekt eller för att vi är vana vid att det aldrig är riktigt tyst.

Block (undertextning)

För att undertextning ska kunna visas synkroniserat med vad som sägs i filmen är den uppdelad i block. Varje gång en ny text visas i bild är det ett nytt block som visas. Att sätta ut och justera block på ett sätt som naturligt följer vad som sägs i filmen är en av undertextarens viktigaste uppgifter.

DIGG

DIGG, Myndigheten för digital förvaltning har tillsynsansvaret för tillgänglighetslagen. Det är till DIGG användare kan vända sig om de upplever att du inte uppfyller eventuella synpunkter de haft på din webbplats tillgänglighet.

DOS-lagen

Se Lagen om tillgänglighet till offentlig digital service.

EN 301 549 V2.1.2

Senaste versionen av EUs riktlinjer rörande tillgänglighet för informationsteknik. Det är dessa riktlinjer som tillgänglighetslagen är baserad på.

Hanterbar

Ett uttryck som används i tillgänglighetslagen och syftar på att webbinnehåll enkelt ska kunna hanteras, även av den som inte kan använda en traditionell mus. Det kan handla om tangentbordsstyrning av videospelare eller möjligheten att koppla in andra tillbehör för styrning.

Kontrast

Konstrast är skillnaden mellan det ljusaste och det mörkaste i en bild. Den högsta möliga konstrasten är den mellan svart och vitt. Hög kontrast möjliggör för den med lättare synnedsättning att lättare ta del av text eller bild.

Lagen om tillgänglighet till offentlig digital service

En av de lagar som berör utformningen på offentligt finansierat innehåll på internet. Lagen kan sägas ha tre huvuddelar. Den första handlar kortfattat om att innehåll som publiceras på offentligt finansierade webbplatser ska vara möjligt att uppfatta, hanterbart, begripligt och robust. I den här texten har vi i princip enbart berört den första delen. Del två och tre berör hur man redovisar sitt arbete med tillgänglighet och hur användare ska kunna lämna in synpunkter på bristande tillgänglighet.

Ljudbeskrivningar

En beskrivning i text av det som hörs i filmen. Används främst när det finns ljud som är viktiga för att uppfatta filmen korrekt.

Robust

Ett uttryck som används i tillgänglighetslagen och syftar på att du vid webbutveckling ska använda väl beprövade lösningar som fungerar för så många som möjligt. Din webbplats ska alltså fortsätta vara tillgänglig, oavsett om din användare sitter med den senaste surfplattan eller en äldre desktopklient.

Strukturerat manus

Ett manus där det på ett enkelt sätt går att skilja på olika karaktärer, vad de gör och vad de säger. För ej dramatiserade intervjufilmer kan ett frågeformulär med svar vara ett bra underlag. Underlättar vid framtagning av olika typer av tillgänglighetsanpassningar.

Syntolkning

En talad återgivning av vad som syns i en film. Tillåter människor med nedsatt eller ingen synförmåga att ta del av innehållet i en film.

Teckenspråksversion

En tecknad version av talet i en film. Möjliggör för människor som inte hör eller främst talar teckenspråk att ta del av vad som sägs i din film.

Texteditor

Ett program på din enhet (dator, mobil eller platta) gjort för att enkelt bearbeta text. När vi använder begreppet texteditor i denna text syftar vi på program gjorda för att ändra textfiler utan att förändra deras grundformatering. Program som finns förinstallerade på de flesta datorer är TextEdit/ Textredigeraren (Mac) och NotePad/ Anteckningar (Windows). Word eller motsvarande är inga bra program att använda för de övningar vi beskriver i den här boken, då Word oftast vill spara ner filer i sitt eget format (.docx).

Textversion

En textåtergivning av din film, komplett oftast med beskrivning av viktiga ljud, grafik och vem som säger vad. Är det enda sättet för dövblinda att ta del av innehållet i din film.

Tillgänglighetslagen (Den nya)

Se Lagen om tillgänglighet till offentlig digital service

Tillgänglighetsredogörelse

En del av din webbplats där du beskriver hur du uppfyller tillgänglighetskraven. Det är här du motiverar eventuella undantag från lagen. Din tillgänglighetsredogörelse ska också innehålla information om hur du kan bli kontaktad med synpunkter på bristande tillgänglighet. DIGGs mall finns under Läs mer. Kallas ibland tillgänglighetsutlåtande.

Title safe (marginaler)

Title safe är ett gammalt uttryck som kommer från tiden då videoredigerare behövde ta hänsyn till att alla tv-apparater klipper bort lite av bilden i kanterna. Det handlar ofta om en yta som är ca 80% av filmens totala. Inom denna yta kunde man placera namnskyltar och titlar utan att behöver oroa sig för att det skulle försvinna på folks tvapparater. Idag finns begreppet kvar, men istället för det är att TV-apparaterna som beskär bilder så handlar det om att se till att undertexter, kanalikoner och annat inte skymmer titlarna.

Transkription

En nedtecknad version (skriven i text) av talat språk.

Undertext

En tidssynkroniserad textåtergivning av (oftast) det talade innehållet i en film. Ibland kan undertexter också innehålla ljudbeskrivningar och beskrivningar för grafik. På engelska kallas den här typen av undertexter för Captions, medan undertexter som enbart återger tal kallas för Subtitles.

Verbalisering

Att verbalisera innebär att uttrycka något i ord. Inom tillgänglighetsområdet betyder det att man berättar vad som sker i filmen.

WCAG

WCAG är en förkortning och står för Web Content Accessibility Guidelines. Det är samarbetsorganisationens World Wide Web Consortiums riktlinjer för tillgänglighet på webben. WCAG finns i olika versioner och nivåer och det är WCAG 2.1 nivå AA som Tillgänglighetslagen är baserad på.

Innehavaren av upphovsrätten till Tillgänglig video är Populate AB. Materialet får endast spridas, kopieras och citeras om källan anges.

Text: Populate AB

Om Populate

Tillgänglig video är utgiven av Populate, en film- och contentbyrå för samhällsaktörer. För aktörer som vill göra skillnad och som fyller en viktig funktion. För samhället och i människors liv.

Du kan läsa mer om populate på:

info@populate.se
www.populate.se